En guide till Franciacorta:
Det är vanligt att Franciacorta beskrivs som ”Italiens motsvarighet till Champagne.”
Den jämförelsen fungerar till viss del: området är känt för sina mousserande viner framställda enligt den traditionella metoden, oftast med druvorna Chardonnay och Pinot Noir. Liksom i Champagne finns här en stark tradition av lång lagring för de finaste cuvéerna, vilket skapar viner med imponerande djup och komplexitet. Och precis som i Champagne är de mest exklusiva Franciacorta-vinerna sällan billiga.
Men det finns också tydliga skillnader i terroir, klimat och filosofi mellan Franciacorta och Frankrikes mest berömda region för mousserande vin.
Franciacortas vinodlingsområde är relativt litet ungefär en tiondel av Champagnes storlek. Dessutom befinner sig Franciacorta fortfarande i en fas där man etablerar sin närvaro på exportmarknaderna, till skillnad från den sedan länge etablerade franska motparten. En annan viktig skillnad är att Pinot Meunier inte används i Franciacortas blandningar.
Att beskriva Franciacorta som enbart en ”Champagne-kopia” är därför en grov förenkling. Franciacorta är ett vinområde med en egen historia, identitet och stolthet, djupt förankrat i sin kultur och med ett kompromisslöst fokus på kvalitet.
Det är en region som står helt på egna ben som inte låter sig definieras i skuggan av någon annan.
Franciacorta är en relativt liten appellation med cirka 3 000 hektar vinodling, fördelad mellan omkring 200 odlare. Området ligger cirka 70 kilometer öster om Milano, vid foten av de italienska Alperna. Geologiskt sett har landskapet formats av glacial aktivitet som en gång sträckte sig ner från Val Camonica och skapade den terräng vi ser idag. Denna istida påverkan förde med sig mängder av mineraler som nu ligger ovanpå berggrunden mineraler som är avgörande för vinodlingen, då de bidrar till både aromutveckling och god dränering i jorden. Det är en av anledningarna till att Franciacorta anses vara ett av Lombardiets mest framstående områden för både stilla och mousserande viner.
Franciacorta är relativt lätt att förstå som vinregion, då den i mångt och mycket har hämtat inspiration från fransmännen när det gäller vinframställning och produktionsregler. Precis som Champagne produceras Franciacorta både som icke-årgångsvin (non-vintage) och årgångsvin (vintage), och finns tillgänglig i flera olika prisklasser. Det tillverkas både vita och rosé-viner, där rosé enligt regelverket måste innehålla minst 25 % Pinot Noir.
De flesta Franciacorta-viner är blandningar av Chardonnay, Pinot Noir och ibland Pinot Bianco (upp till maximalt 50 %), och säljs oftast i Brut-stil. Till skillnad från Champagne, där den lagstadgade minimitiden på jästfällningen är 15 månader, kräver Franciacorta minst 18 månaders lagring på jästfällningen som standard. Dessutom produceras här en betydligt större andel zero-dosage-viner (utan tillsatt socker) än i Champagne, något som speglar regionens fokus på renhet och terroiruttryck.
När det gäller själva tillverkningsmetoden följer Franciacorta i stort sett samma traditionella process som Champagne. Efter skörd och den första jäsningen fylls flaskorna med vin och en blandning av jäst och socker – den så kallade liqueur de tirage. Denna blandning startar den andra jäsningen i flaskan, där jästen förbrukar sockret och frigör koldioxid som löses i vinet.
Därefter får vinet vila i kontakt med sin jästfällning (lees) under den tidsperiod som lagen föreskriver. Under lagringen vrids flaskorna gradvis för att samla jästfällningen i flaskhalsen. När lagringen är avslutad avlägsnas jästen genom en process som kallas degorgering, varefter flaskan korkas om.
Resultatet i glaset kan variera stort beroende på hur länge vinet legat på jästfällningen, vilken producent det kommer från och vilken blandning som använts. Stilarna sträcker sig från lätta och eleganta till fylliga och vinösa – men gemensamt för dagens Franciacorta är den höga kvaliteten; det är numera ovanligt att hitta ett dåligt vin från regionen.
Namnet Franciacorta har ett oklart ursprung, men två huvudhypoteser dominerar. Enligt den första kommer namnet från uttrycket francae curtes de skattebefriade områden som fanns här under 1000-, 1100- och 1200-talen, då regionen beboddes av religiösa ordnar som stod fria från Brescianernas skatter. Enligt historikern Iacopo Malvezzi myntades dock namnet av Karl den store redan på 700-talet. År 744 befann han sig nära staden Rodengo Saiano på helgonet San Dionigis högtidsdag samma dag han lovat att vara i Paris. För att stilla sitt samvete kallade han området för ”Lilla Frankrike” – Franciacorta.
Chardonnay är den mest utbredda druvsorten i Franciacorta, följd av Pinot Noir och Pinot Bianco. Den sistnämnda fanns i området långt innan Chardonnay introducerades, men har gradvis minskat i betydelse i takt med att vinmakarna alltmer fokuserar på Champagnes klassiska druvpar. På senare år har man även börjat experimentera med Erbamat, en inhemsk vit druva som ger basviner med hög syra något som blivit allt viktigare i takt med klimatförändringarna.
Vingårdarna breder ut sig över en kedja av kullar formade som en amfiteater, i närheten av Iseosjön, som skyddar dalgången från sydliga vindar. Klimatet i Franciacorta är mildare under vintern än i många andra subalpina områden, medan somrarna är varma och relativt torra. Inom appellationens gränser har man identifierat över 64 olika jordtyper allt från kalkhaltiga och sandiga jordar till stenfragment som lämnats kvar av glaciärerna. Denna mångfald ger vinodlarna stora möjligheter till olika blandningar, och de söker gärna upp de svalaste lägena för att bevara syra och fräschör i vinerna.